fredag 1 juni 2007
Sven och Morfinisterna
I måndags var det div 5 match mot Töre i Morjärv och den slutade precis som man kunde anat innan; med en 2-0 vinst och ett brutet ben. Att bryta benet gör inte så ont som jag trodde. Det gjorde ju svinont och jag höll på att svimma men på något sätt överskattar man smärtgränserna. Det går ju liksom inte att gå högre när man väl nått toppen. Kan väl inte vara såå farligt att föda? Någon? kommentera?
Det blev två dygn på Sunderby sjukhus tillsammans med mitt nya gäng; Morfinistgänget. Ena killen hade ramlat ner från en stege och krossat smalbenet vertikalt och en annan hade städat i sin bokhylla och fått den över sig, han hade fått båda axlarna ur led och brutit några ben. Kände mig förhållandevis ganska pigg måste jag säga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Ajajaj! :/
Det ser inte så värst skönt ut och jag har hört att du arma sate måste dras med gips hela sommarn.
Hoppas det blir trevligt ändå!
Kurera väl.
Ja men gipset blir mindre efter bara 4 veckor och då blir det stor knävickarfest! Alla är bjudna =)
som den store profeten en gång sa: ... pretentiös dynga
...nä nu fick jag dåligt samvete
Har jag vägarna förbi så lovar jag att komma, men då vill jag se lite dans.
Skicka en kommentar